Hemma i min soffa igen.

En arbetsvecka avklarad efter den oplanerat långa ledigheten och det har varit en kamp mot tröttheten. Varit så där trött så jag känt mig sjuk. Men tack vare det jobb jag har och halvtiden har det ändå gått, en stund i taget. Butiken är stängd men vi har som tur är beställningar. Glad att det låg och väntade roligt jobb på mig som gjorde att timmarna gick ganska fort, jag och Fräsen nästan hela veckan! 

Förändring

Allt är som vanligt, ändå inte. Det är en konstig overklig känsla. Allt är väl alltid under viss förändring, men nu är förändringen så påtaglig. Så nära. Jag jobbar bara två veckor till. Om två veckor stängs en dörr och jag går in i något nytt. Arbetslös…. Underbart!

Vardagen här hemma med Bolt är också förändrad, inte riktigt som den var innan vi åkte till Gotland. Den är svårare, rent praktiskt men också känslomässigt. Jag försöker underlätta för honom så mycket jag kan så han inte ska bli sämre igen. Jag försöker släppa oro och katastroftankar men det ligger där ständigt närvarande. Har svårt att släppa min uppmärksamhet ifrån honom.

Blir lättad och glad när han är sitt vanliga busiga jag. Förtvivlad de stunder när jag märker att något inte är helt som det ska. Frustrerad för att jag inte säkert kan veta vad det är eller exakt hur han mår. Utmattad av osäkerheten. Så mycket tvivel, vad jag ska göra, vad som blir bäst.

Min högsta önskan är att han ska må bra och kännas stabil!

❤️

En stund i taget

Andas in

Andas ut

❤️