Kråkor som skriker mig till insikter

Det är så mycket utejobb nu både hemma och på Love it så jag hinner inte allt jag tycker om att göra, som att sitta ner och skriva. Men, allt har sin tid som man brukar säga. Jag mår över lag väldigt bra i det som är även om min kropp blir lite trött av all fysisk aktivitet. Jag trivs i min vardag för kanske första gången. Känner att ja, så här kan det få lov att vara!

Men, så plötsligt är det något som triggas igång… Jag har varit lite för aktiv en tid och glömt att jag behöver vila också, så i torsdags när jag var ledig satte jag mig i trädgården för att bara vara. Och kråkorna som bosatt sig i Karup satt så nära och skrek så högt så jag bara kände att det här går inte! Jag stod inte ut att höra på det mina öron uppfattade som rent ihållande oljud, så jag gick in. Jag vaknade 6.00 i morse och hörde deras skrik. Jag gick ut med Bolt och det riktigt kröp i kroppen på mig, ljudet gick mig på nerverna. Jag gick in och kände mig helt förtvivlad, ledsen och besviken för att inte få känna lugnet i min egna trädgård som jag längtat så mycket efter. Jag satt där i tårar och en fråga svävar in.

Evalill, vad handlar det här om egentligen? Handlar det bara om kråkorna?

Jag ville svara nej, kanske inte… Så svävar nästa mening in.

∼ Det yttre speglar vårat inre ∼

Jag kommer aldrig få det jag söker så länge jag inte hittar friden inom mig. Skulle jag ta mitt pick och pack och flytta någon annanstans, skulle det vara något annat som stör mig så jag inte får ro. I lägenheten var det klampande grannar, tvättmaskin som gick sent på kvällar och nätter, en trafikerad kullerstensväg precis utanför fönstret. Ljud som kröp under huden på mig och som jag aldrig vande mig vid. När jag flyttade hit var lugnet det som toppade, att det skulle bli så lugnt och skönt att få bo här i skogen, inga grannar vägg i vägg, att ha egen trädgård att gå ut och njuta i. Och så kommer kråkorna och raserar det och jag bryter ihop…

Så, kan det helt enkelt vara så att det handlar om något jag behöver ta fram och titta på. Vad är det för oväsen där inne som gör att jag inte kan få ro?

Jag har bara sista veckan pratat om taggar som finns kvar med tre olika personer, sånt som ännu är laddat för mig. Sånt jag försöker att inte låtsas om, eller låtsas som att det inte alls känns. Jag har tänkt hela veckan att det kanske är dags att be om någons tid. Få hjälp att möta det, se på vad det egentligen handlar om. Släppa taget.

Jag är lite trög och envis ibland, jag vet… såklart att kråkorna måste gå ihop och skrika så högt de kan för att jag ska höra, fatta att det räcker nu! Varför stannar du i lidandet, varför håller du kvar vid något som bara ligger och tar av din energi när du har valet att göra dig fri ifrån det?

Ja varför gör jag det?!?! Det är dags att släppa taget.

Kanske flyttar kråkorna lite längre bort då. Eller kanske tycker jag plötsligt att kråksång är vackert och rofyllt… Jag vet inte. Jag vet bara att jag är redo att ta ett steg igen och se vad som händer.

Husuppdatering

Jag hinner inte lika mycket här hemma längre när jag börjat jobba, men visst har det ändå hänt lite sedan sist jag uppdaterade, vilket jag inser är längesen!

Det var påsk och familjen var här, lillbror var här och fick se hur jag har fått det. Han har blivit väldigt slottintresserad så han ville ut och åka varje dag, trevligt för då fick jag se lite nya vägar och platser här runtomkring.

Han var också snäll och hjälpte mig ute, vi stammade upp den gigantiska thujan och plötsligt fick jag en större trädgård! Och jag hittade en favoritplats som formats fram efter hand <3

Jag har brottats med stolpe och tagit bort en bit staket så jag kan få in fler bilar!

Taket har äntligen blivit målat och ser så fint ut! Jag var lite instängd i en bunker den dagen och passade på att hänga upp tavlor.

Soul Mediumistic Re:connection

Jag har hunnit med att avsluta en kurs också. Sista helgen som var veckan efter påsk var så bra och välbehövlig. Ja jag fick så mycket jag behövde just då, jag kände att det började vända efter det, jag började hitta tillbaka till bättre rutiner och viljan att ta mig framåt. Och jag är så tacksam för att jag vågade anmäla mig till den. Jag är så nöjd över allt jag vågat och klarat av under kursens gång. Den har varit utmanande, ganska mycket i mellan åt, men också väldigt rolig och spännande. Och jag har börjat förstå hur jag ska lyssna till min intuition, hur information kommer till just mig. Men jag behöver fortsätta min övning!

Min stolta vägg!

Ja jag vet hur mycket det bor i det som hänger där och det är inte så lite… Min klienthörna har ställts på plats. Inte för att det just nu känns som den kommer användas, men är det något jag lärt mig så är det att aldrig säga aldrig. Jag har ingen aning om framtiden. Jag vet att jag trots allt tycker om att ha den här platsen, jag kände någonting som rörde sig lite i mig när jag hängde upp diplomen. Något som viskade att jag skulle vilja tillbringa tid där, på något sätt i någon form. Rummet har hela tiden kallats för kaosrummet och inte används till något mer än att förvara grejer, men nu börjar det faktiskt att bli ordning även där vilket känns väldigt skönt! Det börjar bli redo för att användas, nu är det bara taklister som fattas typ…

Pallkrageprojekt!

Pappa var här en sväng för ett par veckor sen och mamma skickade med jordgubbsplantor som behövde en plats. Varför köpa en pallkrage när man kan bygga en själv med virke från tomten… 🙂

Hon skickade även med några pelargoner…..

Och Pappa var så snäll och fixade klart veden för nästa säsong, alltså tack tack tack!!!

Ja så skickade mamma med mina gamla medaljer, från min tid för längesen då jag höll på med varpe och pärk. Gotländska sporter ifall du undrar 🙂 . Och jag tänkte att de har jag ju inte direkt saknat, vad ska jag med dem till liksom… Men så kom jag på, lite tingeltangel att hänga i staketet så inte rådjuren hoppar in och smaskar i sig mina blommor! Det blev skaparverkstad på köksbordet och de kom till användning. Så det är alltså inte för att skryta som guldmedaljerna hänger i min trädgård!

Värmen har varit här och Bolt har fått leka i sin pool!

Det blommar i min något vildvuxna trädgård! Spännande att se vad det är för något så här första året. Men sen ska häcken klippas ner och klippas in tror jag! Gräsklippare finns ingen här ännu så gräset får också växa som det vill, som tur är så består min gräsmatta mest av mossa….

Så, det var skönt att få sitta här en stund och skriva ner insikter och dela med mig av det som hänt är hemma. Önskar er en fortsatt trevlig helg!